söndag 31 augusti 2008

Uppe med tuppen

Likt gårdagen bjöds det på ett sagolikt väder under morgonen. Det blev lite åkning i minirampen, och sedan en del på den öppna ytan av parken. Avslutade med lite ollie-träning. Får erkänna att man kände sig aningen trött redan från start, men det fina vädret gjorde iaf att det var idel muntra miner.


lördag 30 augusti 2008

Henrik har en dålig dag...

Inte helt nöjd med dagens skate...

torsdag 28 augusti 2008

Hej, sa Petronella...

Det blev ett par lätta skurar som föll under kvällen, vilket medförde en del väntan på att betongen skulle torka. Betongen i parken har nämligen en tendens att bli riktigt hal om den är blöt. Fördelen var att det var lite mindre folk i parken, så idag kunde vi ta för oss lite mer och testa carva runt en aning.

Tössti

Regn, Mer och carving...

måndag 25 augusti 2008

Mellandag...

...får man nog lov att kalla dagen efter att ha summerat kvällens åkning. Orken var inte riktigt där. Vi bjuder dock på några bilder där Henrik visar upp sina ädlare delar och en kort videosnutt på mig när jag inte längre orkar pumpa övergången.






torsdag 21 augusti 2008

Kul åkning!


Dagens åkning får toppbetyg i åkglädje. Vi struntade helt i flat-landåkningen och körde bara i minirampen och i betonglandskapet. Det tar dock en stund att vänja sig vid det helstumma underlaget när man lämnar rampens masonit.

Stort plus för att kidsen fortfarande verkar prioritera festivalfylla framför brädsporten (eller är det bara tilltagande mörker och kyla som avskräcker?) det ger i alla fall lite mer svängrum.

Filmen visar Henrik i toppform, medan det inte går riktigt lika bra för mig, men det blev EN i alla fall...

Var det verkligen bättre förr?

Pratade lite med en yngre kille, och vad fick man då veta? Jo, dagens slynglar får åka skateboard på schemalagd skoltid. Tydligen var inte ALLT bättre förr, vilket naturligtvis är fruktansvärt orättvist när man själv kommer från 'förr'.

Hursomhelst, idag vågade vi oss ut en ett litet hörn av betongparken och bekantade oss med den, vilket var riktig kul. Dessutom var det längesedan jag gjorde en riktig vurpa, så jag fick för mig att det här med att droppa in var något som jag nu skulle ge mig på. Tyvärr (för er) så finns inget bildbevis, för feghetens fiende är snabbhet, och jag handlade så snabbt att varken kropp eller huvud hann protestera. Resultat? Naturligvis lutade man sig inte tillräckligt mycket frammåt och gjorde en 'klassiker'. Nu har jag iaf försökt, vilket konstigt nog känns som ett framsteg.