... svett och tårar

Åkte ut till Skarpnäck för att kika på minirampen. Underhållet var väl sådär får man väl ändå säga, så några glidtacklingar utan skydd hade man inte viljat göra. I övrigt en rätt bra ramp, fast lite för stor för min (nuvarande) smak. Dock ligger den rätt bra till geografiskt för min del.



Ytan var bitvis rätt nednött, och på sina håll kikade skruvarna upp.




Blev ingen blodutgutning, men det var sanslöst varmt trots att jag tagit mig ut under tidig morgon, så svetten sprutade ur kroppen.



Ok, det kom inga tårar heller, men det gick så dåligt att man hade behövt fälla några. Ramp är dessutom tungt jobb, och när man åker ensam så blir det lätt för få pauser. Körde mest lite front/back kickturns för att få in känslan igen, men fy vilken usel dag det blev av det hela. Nåja, nu har jag iaf tagit mig upp på brädan i år i Stockholm, så förhoppningsvis kanske man kan bättra sig en aning framöver.