Bestämde mig igår för att åka till Krillans Skatepark på Kungsholmen. I morse var det dock sådär med motivationen efter en halvdan natt. Det blev inte bättre av att det var frost på bilen, samt en massa höstlöv, och att reservtankens varningslampa lös i mörkret. Men, jag kämpade trots detta vidare, och inte gav jag upp när jag tagit fel avfart från E4an heller, och tur var väl det. Väl framme lös solen, och även om det var kallt så var det riktigt trevlig att vara ute i friska luften. Krillans Skatepark visade sig vara riktigt bra och lättåkt, men det var sanslöst vingligt att åter stå på brädan (kändes mer som att gå på plankan). Konstigt att det fortfarande är kul att åka, även om man tagit ett rejält steg bakåt i utvecklingen.
lördag 16 oktober 2010
Skuggan av mitt forna jag
Bestämde mig igår för att åka till Krillans Skatepark på Kungsholmen. I morse var det dock sådär med motivationen efter en halvdan natt. Det blev inte bättre av att det var frost på bilen, samt en massa höstlöv, och att reservtankens varningslampa lös i mörkret. Men, jag kämpade trots detta vidare, och inte gav jag upp när jag tagit fel avfart från E4an heller, och tur var väl det. Väl framme lös solen, och även om det var kallt så var det riktigt trevlig att vara ute i friska luften. Krillans Skatepark visade sig vara riktigt bra och lättåkt, men det var sanslöst vingligt att åter stå på brädan (kändes mer som att gå på plankan). Konstigt att det fortfarande är kul att åka, även om man tagit ett rejält steg bakåt i utvecklingen.
fredag 16 juli 2010
Kvällsdrop
Åkte och vattnade min systers ägor i Trångsund, och passade på att avsluta dagen i den lilla skateparken i närheten. Var mest ute efter att göra årets första drop för att se hur det skulle kännas, och ärligt talat så var jag inte riktigt med när jag tvingades vingla runt som en skadskjuten gås under nedfärden. Efter gåsaåket så blev det dock mer stabilt, så nu borde man egentligen hitta något ställe där dropen kan fullföljas av lite åkning också. En snubbe som kikade förbi tipsade om Kristineberg, så det kanske får bli nästa projekt. Den som lever får se.
lördag 3 juli 2010
... svett och tårar
Åkte ut till Skarpnäck för att kika på minirampen. Underhållet var väl sådär får man väl ändå säga, så några glidtacklingar utan skydd hade man inte viljat göra. I övrigt en rätt bra ramp, fast lite för stor för min (nuvarande) smak. Dock ligger den rätt bra till geografiskt för min del.

Ytan var bitvis rätt nednött, och på sina håll kikade skruvarna upp.

Blev ingen blodutgutning, men det var sanslöst varmt trots att jag tagit mig ut under tidig morgon, så svetten sprutade ur kroppen.

Ok, det kom inga tårar heller, men det gick så dåligt att man hade behövt fälla några. Ramp är dessutom tungt jobb, och när man åker ensam så blir det lätt för få pauser. Körde mest lite front/back kickturns för att få in känslan igen, men fy vilken usel dag det blev av det hela. Nåja, nu har jag iaf tagit mig upp på brädan i år i Stockholm, så förhoppningsvis kanske man kan bättra sig en aning framöver.

Ytan var bitvis rätt nednött, och på sina håll kikade skruvarna upp.
Blev ingen blodutgutning, men det var sanslöst varmt trots att jag tagit mig ut under tidig morgon, så svetten sprutade ur kroppen.

Ok, det kom inga tårar heller, men det gick så dåligt att man hade behövt fälla några. Ramp är dessutom tungt jobb, och när man åker ensam så blir det lätt för få pauser. Körde mest lite front/back kickturns för att få in känslan igen, men fy vilken usel dag det blev av det hela. Nåja, nu har jag iaf tagit mig upp på brädan i år i Stockholm, så förhoppningsvis kanske man kan bättra sig en aning framöver.
onsdag 16 juni 2010
Signs point to yes
Jag har sedan in vintras ställt mig frågan om man skall fortsätta åka bräda. Tiden tycktes aldrig räcka till innan man fick barn, och nu har den varan blivit än mer sparsam kan det tyckas. Dock så verkar jag nu fått en uppenbarelse likt en skinnflådd och sönderrökt indian i ett ångtält, för skyltar och lokaltidningar har talat med mig.


Det enda jag nu saknar är ett svar från Pärs Magic 8-Ball, men tyvärr är den utom räckhåll, så jag får bli min egen spågubbe. Signs points to yes...

Det enda jag nu saknar är ett svar från Pärs Magic 8-Ball, men tyvärr är den utom räckhåll, så jag får bli min egen spågubbe. Signs points to yes...
tisdag 15 juni 2010
Blodad tand...och blodsmak.
Gårdagens stordåd: att vi faktiskt lyckades ta oss ut i parken, gav mersmak för mig som är kvar i Skåne. Därför begav jag mig ut ikväll igen. Det gick avsevärt bättre än igår, men inte särskilt bra ändå. Läste trafiken fel och lyckades med nöd och näppe undvika en rejäl kollision, till det relativt lindriga priset av ett mindre betongeksem... svider som tusan, en del i stoltheten, men mest på armbågen...
söndag 13 juni 2010
Premiär!
En resa till Malmö (i helt annat syfte) gjorde att det tillslut blev en årspremiär, och brädan fick åter rulla några meter över Malmös betongdyner i kall snålblåst. Det var skakigt värre, och något finlir var det inte tal om under åkturerna. Blev många avhoppningar inför svängarna, och varje upphöjning i betongen kändes som en 'rogue wave' som skulle sluka en med hull och hår. Efter visst pustande och frustande så nåddes dock fjolårets lägstanivå.
lördag 2 januari 2010
Lägga brädåkningen på is?
Hade vägarna förbi Björns Trädgård idag och kände att jag var tvungen att kika lite på hur bowlerna såg ut när Kung Bore tagit över i stan. Men frågan i rubriken är väl också lite aktuell, för är det lönt att åka bräda när man ändå inte orkar ta sig ut oftare och därmed står rätt still och stampar? Tyvärr kan man väl säga att det inte är troligt att man lyckas ta sig ut och åka oftare framöver, men å andra sidan så är det fortfarande roligt varje gång man tar sig upp på brädan. Antar att det är OK att inte har roligt så ofta, men vi får väl se när det blir vår (måste iaf ut till Nacka och kika på hur deras bygge blev) :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)